Jenny Ringdahl

home sweet home

2012-01-26T08:30:00.000+01:00

7.30 i ett snövitt villakvarter i Torshälla. Där befinner jag mig just nu och har gjort i två och en halv dag. När vi var i Hervey Bay och skulle sova en natt på Palace innan Fraser bestämde vi oss för att boka hemresa. Men eftersom jag tyckte det skulle vara roligt att överraska alla med vår hemkomst hemlighöll vi det hela. Snacka om att det varit svårt att hålla tyst, och ännu värre för dom två (Malin och mamma) som vetat om det här hemma antar jag.

Det känns lite smått overkligt måste jag medge, speciellt det där första steget ut i kylan på Arlanda. Men det känns också bra. Väldigt bra. Jag är sjukt nöjd med vår resa och jag tror inte att vi kunde få ut så mycket mer av östkusten även om vi hade haft mer pengar.

Flygresan gick väldigt smidigt. Gud vad jag älskar British Airways och att flyga reguljärt. Man har blivit påpassad med mat och dricka hela tiden och sittplatserna är rejält mycket rymligare än dom på charterresor.

Just nu har jag Irma bredvid mig, bilder skickas över mellan datorerna, knäck ska snart kokas och förra årets julkalender är fixad och redo att tittas på. Vi håller alltså på att fira lite jul i efterskott, och vädret kunde ju inte ha varit bättre! Vår jul är nog juligare än den var här hemma på självaste julafton.

Nästa resa har redan börjat funderas på. När den kan planeras in återstår att se. Så länge får jag väl tacka för mig och hoppas på jobb så det kan bli snart!

cheesecakes

2012-01-22T11:26:00.000+01:00

Jag och Irma har en plan B om det skiter sig for oss i framtiden. Den handlar om cheesecakes, mer sager jag inte.

Vi ska nu ga ut och fika pa Gloria Jean's. Klockan ar 21.20 har i Sydney och det har varit en mycket fin dag idag, sol och varme! Som det ska vara. Tog dock en paus med att ga in i ett, av air condition, kyligt biorum med varldens storsta duk och sag Born to be wild i 3D. Bra valuta for pengar ma jag saga. Otroligt rorande film.

fyrverkeri

2012-01-21T20:49:00.000+01:00

Här ligger jag med ögonlapp och hörselproppar och har vaknat klockan sex på morgonen av nåns jävla alarm, medan mina rumskamrater sover som stockar. Inte schysst. Nu är jag klarvaken och kommer inte kunna somna om, så ska jag orka en hel dag i hektiska Sydney också.

Igår trotsade vi dom något gråa molnen och åkte till bondi beach. Det gjorde vi inte rätt i. När vi kom fram blev det ännu värre väder; spöregn. Så vår visit blev kort, ett par timmar i hopp om att solen skulle kika fram åtminstone för en stund orkade vi sitta under ett tak i parken bakom bondi innan vi gav upp och tog en buss tillbaka till Woolloomooloo. Vi spenderade några timmar med att göra ingenting på hostelet tills det faktiskt började spricka upp framåt tidig kväll då vi kunde fullfölja vår plan att gå till darling harbour för en kvällsfika.

Det blev en lite dyrare fika än vi räknat med, men det var det helt klart värt. Folkströmmen ledde oss därefter ner till hamnen där massvis hade samlats för att stå och titta ut i vattnet. Vi stod kvar ett tag för att inte missa vad det var alla väntade på, och tur var väl det, för efter bara någon kvart eller så avfyrades ett magnifikt fyrverkeri framför våra ögon. Efter det styrde vi kosan till George Street där en del affärer hade nattöppet, så vi kunde naturligtvis inte låta bli att gå en sväng där.

Helt klart ett väldigt lyckat slut efter en tråkig start av dagen.

i love sydney

2012-01-20T12:08:00.000+01:00

Mina fotter varker som bara den. Vi gar och gar och gar. Men det ar bra, for da kanske vi branner bort all fika vi stoppar i oss.

Under gardagen lyckades vi hinna med en liten narmare titt pa Operahuset och Sydney Harbour Bridge, shopping pa George street och en helt fantastiskt god vit choklad cheesecake pa ett cafe i the Rocks. Vi gick aven igenom Botanic Garden som var helt underbart. Fattar inte varfor vi inte har fler sadana hemma.

Idag bestamde vi oss for att ga rakt at motsatt hall med forst ett besok i Kings cross, vilket jag inte alls gillade, och sedan mot Market street for annu mer shopping. Stannade pa Paddy's market och strosade runt bland alla stand. Vi inhandlade da sotpotatis (det jag nu tycker allra mest om i matvag) som vi tankte laga till nagon dag. Darefter gick vi till Darling harbour dar vi bland annat tog en titt pa IMAX (varldens storsta bioduk) om vi eventuellt ska ga pa bio dar nagon dag och sedan kopte vi varsin cheesecake pa Hard Rock Cafe.

Borjar tycka om Sydney mer och mer. Finns sa otroligt mycket att se och gora.

Melbourne

2012-01-19T01:24:00.000+01:00

Tre sjukt bra dagar i Melbourne har passerat och vi ar nu ater tillbaka i Sydney. Det ar ett evigt kringflackande att vara backpacker, men det fungerar helt okej sa lange man far i sig mat och tillrackligt med somn. Dock ar det sistnamnda smatt problematiskt nar man spenderar vissa natter pa en buss med svinkall aircondition och obekvama sovstallningar.

Den forsta och sista dagen i Melbourne spenderades i centrum med shopping, parkbesok och en massa spannande utstallningar pa State Library of Victoria och the Ian Potter Foundation. Den andra dagen akte vi pa en Great Ocean Road-tur i en liten buss med 15 andra turister plus en valdigt trevlig guide (, Gary). Eftersom jag har varldens samsta minne kommer jag inte alls ihag vilken ordning allt kom i eller ens halften av allt intressant guiden berattade for oss, men i alla fall har vi nu fatt se det allra mest sevarda utefter den 240 km langa, varldskanda vagen. Det var otroligt extraordinara vyer sa jag angrar inte alls att vi gjorde den har extraturen som fran borjan inte var var plan.

London Bridge, the Twelve Apostles, Loch Ard Gorge och en massa tillhorande historier fran ett tidigt Australien ingick i dagsturen och som avslut sjong Gary Waltzing Matilda for mig. En mycket lyckad dag maste jag saga, om an en aning varmt. Tack och lov inte riktigt sadar turistigt som dom tidigare turerna varit.

Back in Brisbane

2012-01-14T05:30:00.000+01:00

Det kanns som om det var igar jag satt har pa Wicked Travel i Brisbane senast, men det ar over en vecka sen. Vi kom precis hit med Greyhound fran Gatton och vantar nu pa att klockan ska bli fem sa vi kan aka vidare till Sydney.

Vi har haft en superbra vecka pa en tomatfarm i Lockyer Valley, en halvtimme fran Gatton. Nar vi forst klev av bussen fick vi vanta ett bra tag innan vi blev upphamtade. Jag fick till och med ga in och lana telefon av en bitter tjej pa en nudelbar och forsoka fa tag pa vara hosts eftersom vi hade varken pengar eller tackning pa vara mobiler och vi borjade bli oroliga for att ingen skulle dyka upp. (Vodafone har visat sig vara vardelost; dyrt och dalig tackning savida man inte befinner sig i dom storre staderna.) Det var lite skrammande att komma fram ganska sent pa eftermiddagen och upptacka att ingen ar dar for att hamta en, speciellt nar stallet ar sa gott som ode sanar som pa nagra mystiska man och ett fatal asiater. Men till slut dok det upp en vit bil och ut steg en dam i 50-60-arsaldern med ett sjukt nervost kroppsprak och en knappt horbar rost som ursaktade sig tusen ganger om. Tatt bakom henne kom en mycket yngre, latt overviktig kvinna som vi snabbt upptackte bara skjutsade damen.

Det forsta vi gjorde var att aka ut nagonstans som vi uppfattade inte var stallet vi skulle bo pa. Vi skulle hamta upp Peter, Carmels (damens) man hos en kille han hade fatt lov att i sista stund skjutsa till doktorn, varfor han inte kommit och hamtat upp oss i tid. Och gissa vem killen var (!); Mark Tully, kycklingsnubben som Randall Wood gjort en film om. Helt javla otroligt. Forst ar vi hos en man som gor dokumentarer, sen visar det sig att Irma sett en av hans filmer hemma i Sverige, och sen star vi nu och skakar hand med killen som ar huvudpersonen i filmen. Irma var euforisk. Peter och Mark visade oss Marks nya passion; grisar medan dom berattade om vilken otur Mark haft; forst flooding som tar merparten av alla hans kycklingar, darefter branden som lamnar efter massvis med skador runt hans egendom, bland annat ett totalt nedbrant hus och sa depression och en del allmanna infektioner i kroppen. Mark ville prompt att vi skulle stanna pa barbeque hos honom och till honom tackar man inte nej. Sa barbeque it is. Tjejen som stod for skjutsandet akte och hamtade upp Peter och Carmels andra tva WWOOFare, Samantha och Jade; sydkoreaner, 19 och 20 ar. Eri; japan, 22 ar, stannar hemma. Det bjuds pa steak och sotpotatis. Vi far aven glass och chokladsas och ata sa manga lychees vi vill. Darefter akte vi hem.

Det hade for lange sen hunnit bli morkt nar vi kom fram till deras hus vilket gjorde att vi inte forran dagen efter kunde se vad det var for ett stalle vi hamnat pa. Men vi fick i alla fall dela rum med en av sydkoreanerna (vet inte vem som ar vem) som tande ett ljus pa sitt nattduksbord innan hon gick och la sig. Och till min otur var det ett doftljus som gav mig bade astma och huvudvark. Det verkade i alla fall bara vara en engangsforeteelse eftersom det inte upprepades nagon mer gang innan dom akte till Brisbane pa semester (fran tomatplockningen).

Nasta morgon fick vi i uppgift att rensa ogras. Surprise. Vi har inte gjort annat an att rensa ogras pa den har resan. Men fyra timmars ograsrensning ar latt vart alla andra timmar da man kan gora vad man vill. Speciellt pa denna farm da bade Carmel och Peter visar sig vara ett otroligt generost par, speciellt vad galler att servera efterratt till varje maltid och standigt ha andra sotsaker hemma. Dessutom har vi faktiskt ocksa fatt plocka en hel del tomater. Sa sa varst mycket ogras behovde vi faktiskt inte rensa den har gangen.

Som sagt, en hel del mat har alltsa upptagit stor del av var tid den har veckan, varfor det kanns som om jag nu gatt upp typ 20 kg. Men, jag kan tanka mig att just Irma och jag ar tva personer som ar roliga att bjuda pa mat, speciellt nar dom andra tre ater som moss. Nigel, Peter och Carmels son, tog en dag med oss till Toowoomba (traskmark pa ett av aboriginernas sprak), en otroligt vacker stad som sag ut att vara tagen ur typ Desperate Housewives med alla dess perfekta parker och tradgardar, och visade oss runt lite samt tog en fika pa ett mysigt cafe. Pa hemvagen letade vi pa alla affarer vi akte forbi efter kangurukott (eftersom jag berattat for honom att jag sa otroligt garna ville smaka det) och nar vi steg in pa den absolut sista hittade vi faktiskt bade kungurustekar och kanga bangas (korvar). Gud vad lycklig jag var da. Och annu lyckligare var jag nar jag fick ata det. Till det hade Nigel gjort en macadamianot- och paronsas, sotpotatis (aven det for min skull), pumpamos och vanligt potatismos. Till bade min och Irmas fortjusning var kangurukottet aven helt perfekt blodigt. (Leffe om du laser detta; bli avundsjuk. Kan vara bland det godaste jag atit.)

Det har inlagget blir pa tok for langt om jag ska skriva om all mat vi har stoppat i oss men det har i alla fall uppskattats nagot otroligt. Sen sa kan jag val inte direkt pasta att vi har jobbat fyra timmar varje dag heller. Men vi har en god anledning; det har varit sa otroligt varmt. En dag tog vi alla ledigt for att man inte kunde ga ut pga hettan. Pa eftermiddagen den dagen skjutsade Peter in oss till poolen sa vi kunde svalka oss lite.

Under den har veckan har jag aven kort bil. Det var nagot forvirrande. Irma var lite halvradd; inte for att jag kor daligt utan mer om det skulle handa nagot ovantat och jag reagerar reflexmassigt (och da ar van vid hogertrafik).

Kommer for tillfallet inte pa nagot mer vettigt att tillagga (forutom att jag nu har en inbjudan att fa komma till Eri i Japan vilket jag garna gor) sa nar vi kommer tillbaka till Sydney har jag forhoppningsvis fler upplevelser i bagaget.

Brisbane

2012-01-04T08:57:00.001+01:00

Igar nadde vi Brisbane, efter mycket om och men. Vi hade en wwoofsnubbe pa traden i Noosa men dalig tackning gjorde att han inte nadde oss och nar vi forsokte ringa honom fran campet svarade han inte. Darfor valde vi att ga vidare=boka buss till och hostel i Brisbane.

Tack gode gud att vi hade en voucher fran Wicked Travel med rabatt pa vart (Base) hostel. 18 dollar/natt i ett 10 bed dorm pungade vi ut medan ordinarie pris var 27. Helt stort med tanke pa deras standard. Hade jag aldrig velat betala. Vi betalade samma pris for Gilligans i Cairns och det var som ett fem-stjarnigt hotell i jamforelse (plus gratis mat varje eftermiddag).

I vilket fall som helst har vi nu bokat en Great Ocean Road-tur plus hostel tva natter i Melbourne. Dessutom tar vi, pa vagen ner till Melbourne, en halv dag i Canberra vilket antagligen racker eftersom alla sager att det suger. Vi vill liksom bara se det sjalva med egna ogon.

Men innan detta sker drar vi till Gatton (nagon liten hala 1 timme vaster om Brisbane) for nagon veckas wwoof.

Och just det. Idag mar vi bra. For idag har vi slosat pengar. Pengar pa ett par ljuvliga skor, en kjol, tva linnen och en vast (for min del alltsa). Det enda negativa dock ar vart tusan allt detta ska fa plats i vaskan?! Det loser sig kan man ju fa hoppas.

Gagaju Bush Camp

2012-01-04T08:42:00.000+01:00

Efter sista overnattningen pa Palace efter Fraserturen akte vi vidare till Noosa dar vi blev upphamtade och utkorda till Gagaju bush camp som ligger i ett naturreservat (namn: ej ihagkommet). Forsta natten spenderades i sjalva campet medan dom tva andra natterna spenderades i talt (pa liggunderlag pa stenhard mark utan kudde - inte min favorit direkt).

Vi fick reda pa att detta skulle bli en sjalvguidad tur vilket givetvis gjorde det hela annu mer spannande; jag och Irma, sjalva i en kanot pa en flod i Australien. Forsta dagen fick vi dock sallskap av (annu) en hollandare i var kanot och tva engelsman i en annan. Solbranda och helt utmattade kom vi hem pa eftermiddagen, over 1,5 mil hade vi lyckats paddla. Helt otroligt. Jag hade typ ingen kansel i armarna. Som tur var skulle nasta dags kanottur vara mycket kortare, och vi gjorde den annu kortare genom att inte aka hela utan stanna och vanda tillbaka nar vi kom fram till sjon. Sjoarna har vi upptackt inte ar roliga att paddla pa; grunda, blasiga och vagiga. Floderna ar battre; lugna (och djupa).

Det skona med det har bush campet var den otroligt avslappnade stamningen som radde. Man gick runt som man ville, sag ut som man ville, at vad man ville, gjorde vad man ville osv. Ett plus i kanten (som i och for sig inte hade med sjalva campet att gora) var att tysken som var med pa Fraser kom dit tillsammans med en kompis var sista kvall vilket medforde mycket kortspel, biljard, charader och skratt.

Just det ja, nyar har det ju ocksa varit. Vi var uppe till tolvslaget, raknade ner tillsammans med ovriga manniskor pa campet, hurrade och onskade varandra Happy New Year, pussades pa kinderna, kramades och tog i hand, tande nagra tomtebloss och tittade pa reprisen av Sydneys fyrverkerier. Det var ju helt klart det haftigaste (dock ett minus att inte se det pa riktigt sa klart men anda). Klart annorlunda nyar, men helt okej, hade antagligen inte vart battre hemma.

Fraser Island

2012-01-03T09:54:00.001+01:00

Bra minne men kort sa att saga.

Dagarna flyter pa och man glommer snabbt bort detaljer, speciellt nar man inte ens vet vilken dag det ar.

Well, vi har i alla fall varit pa Fraser Island. Vi akte fran Innisfail och var kare Howard till Hervey Bay (det kanns redan som en evighet sen), bodde en natt pa Palace hostel, traffade dom ovriga i var grupp, blev indelade i tre mindre grupper och akte darefter och inhandlade mat gemensamt i varje grupp. Vi hamnade med fem hollandare och en tysk. Vi traffar i princip BARA hollandare och tyskar.

Dagen efter bar det ivag mot farjan som skulle ta oss till Fraser Island. Alla grupper korde sina egna campervans (21-arsgrans dock).

Till varan fortjusning hade tva svenskar, Martine och Tobias, anlant sent foregaende kvall och var alltsa ocksa med pa var tur. Otroligt trevliga Karlstadsbor det dar!

Vi spenderade tva natter ute pa stranden pa varldens storsta sando, fick besoka massa creeks, regnvattenssjoar och regnskogspromenader. Kvallarna spenderades pa vart camp och vi svenskar (plus en hollandska) gick aven over till ett annat dar majoriteten bestod av fulla och odragliga irlandare. Jag och Irma har under var resa konstaterat att sadana ska man halla sig ifran, dom bara spyr och har sig.

Det enda negativa med denna tripp var att man sov pa ett jakla liggunderlag pa stenhard, packad sand. Inte det minsta skont, darfor spenderade jag och Irma den andra natten i smyg i bilen. Battre, atminstone.

Det var helt klart en najs upplevelse, men jag foredrar camping med toalett.

Ett stooooort plus i kanten var att jag och Irma runt klockan 5 den andra morgonen fick se hela FYRA dingoes! Helt otroligt. Den forsta tanken var typ; oooh, hundar. Sen lite mer i panik; neeej, dingoes!

Men dom sprang fint sin vag innan vi hann tanka ut hur det nu var man skulle jaga ivag dom om dom kom for nara.

vi reser vidare

2011-12-26T00:07:00.000+01:00

Idag ar det lite molnigt och nagot kallare; 28 grader. Vi har bokat buss fran Noosa till Nambour klockan 13.00 den 3 januari och haller tummarna pa att vi kommer hinna med den. Vi ringde och fragade nar vi kommer att komma tillbaka fran var Noosa-kanot-tur och fick svaret vid lunch. Hoppas det innebar runt 12 sa vi kan plocka upp vara ryggsackar och fa skjuts till bussen innan avgang.

Innan bussen gar 14.20 ska vi aven hinna med att ringa British Airways (hoppas dom har oppet), handla matsack till den 24 timmar langa bussresan, plocka passionfrukt att fylla kylvaskan med, ata lunch, (jag ska) duscha och sedan tacka och saga farval till Howard.

Eftersom jag antagligen inte kommer ha tillgang till Internet pa ett tag framover vill jag passa pa att onska alla ett riktigt Gott Nytt Ar!

juldagen

2011-12-25T00:14:00.000+01:00

Jag blev sur pa Irma imorse att hon aldrig stangde av alarmet som ringde 6.15. Tog ett tag innan det gick upp for mig att det var min mobil som ringde och att det var jag som skulle stanga av det. Har haft en riktigt orolig natt med mardrommar som lett till en hel del sparkar som stackars Irma fatt ta emot. Som tur ar verkar hon inte ha markt dom allt for mycket.

Runt halv sju gick jag ut och sprang en vanda for forsta gangen sen innan jag brot benet i augusti. Maste saga att det gick skapligt bra, dock borjade det bli tokvarmt redan nar minutvisaren borjade narma sig sju. Nastan fem km lyckades jag ta mig runt i alla fall.

(Irma kom precis ut med en tallrik full av passionfrukt. Jag alskar dom. Kan ata hur manga som helst. Innan det at vi natmelon, ocksa helt sjukt gott.)

Igar kvall delade vi (tre) pa ett halvt kilo stora, goda rakor med citron, majonas och salladsblad. Till varmratt at vi biff med thailandsk basilika och efterratt massa passionfrukter. Sjalvklart drack vi iskall ol till allt detta. Tror att vi alla tre njot till max.

(Nu kommer hon med lychees, nyss satt hon och sa att hon var sa matt att hon skulle kunna do.)

For nagra dagar sedan verkade det ju som om vi skulle fa fira var jul pa ett smutsigt hostel men istallet hamnade vi har och fick en otroligt mysig (och annorlunda) julafton. Allt detta har i och for sig ocksa medfort att jag antagligen kommer uppskatta den svenska julen nasta ar sa mycket mer, vilket ar bra eftersom jag inte ar nagon direkt julmanniska.

julafton

2011-12-24T08:00:00.000+01:00

Blev vackt 13 minuter over sex idag av en ny person som soker Sue. Jag fattar inte varfor dom inte slutar ringa. Ska det vara sa satans svart?

I alla fall sa hade vi anda tankt ga upp da for att kunna rensa klart vaggen innan den varsta varmen, vilket vi ocksa fullfoljde. Nu vill jag inte rensa nagot mer pa ett tag, vilket jag heller inte behover eftersom vi nu har Fraser Island och Noosa bokade sa vi ar lite att gora fram till 3e januari.

Jag och Irma kom nyligen hem fran en prommis till Coles dar vi kopte en varsin julklapp till varandra - chokladkakor. Det ar varan jul det! Jag kanner mig nojd.

Nu ska jag ga ner och kika efter om det har fallit ner nagra passionsfrukter fran tradet, da ar dom mogna och som godast! Frukten har ar underbart god, speciellt rock melons, lychees och passionsfrukt.

innisfail

2011-12-23T10:38:00.000+01:00

Mmmm, beer.. Sitter med Irma pa en veranda med en kall Cascade och invantar mat. Spaghetti och kottforssas. Det har varit fyra intenvisa men intressanta och roliga dagar. Det borjade med att vi blev upphamtade av Peter, var nya host, i Innisfail i tisdags. Han visade oss runt litegrann innan vi akte till deras cafe och sedan hem till Japoonvale. Cafeet var till min fortjusning fylld av malningar av Frida Kahlo, dessutom fanns det en hel del annat fran varldens alla horn och kanter att titta pa. "Hem" innebar ett hus mitt ute i djungeln. Vi fick korsa floden tva ganger och aka pa en gropig grusvag mammas fina lilla opel aldrig skulle klara.

I onsdags efter hart slit med Singapore Daisy fick vi tyvarr beskedet om att vi inte kunde stanna langre an till idag, vilket ingav lite panik hos oss bada. Dom hade fatt nagra jattestora bokningar i cafeet vilket var anledningen till vart korta besok. Men eftersom alla ar helt underbart trevliga har satt ju sjalvklart Peter och funderade hur vi kunde losa vart problem med boende dom kommande dagarna. Det forsta han gjorde var att skjutsa oss till Innisfail dar vi kunde kolla olika Working Hostels, men eftersom ingen kunde garantera jobb kande vi inte for nagot av dessa. Darefter namnde han nagot om en bekant han hade som behovde fa sin mur rensad fran ogras och efter lite diskuterande fram och tillbaka om basta alternativ ansag vi att den mojligheten anda vore den basta. Nar vi fick skjuts tillbaka till farmen av Peter och Cathys (andra) besokande akte Peter och pratade med denna bekant, Howard. Vi hade jattetrevligt med 15- och 13-aringarna William och Grace hela kvallen. Till middag kom deras mamma hem och fixade spenatpaj till oss, sjukt god, och berattade dessutom att det var okej for oss att komma till Howard.

Saa... nu ar vi har. En snallare manniska far man leta efter. Vi verkar kunna stanna i princip hur lange vi vill, han fixar mat (och ol) at oss och har till och med sagt att vi inte ens behover fixa muren at honom om vi inte vill (men det vill vi, finns inte sa mycket annat att gora har). Det enda negativa ar att han har tva hundar. Dock har vi inte sa mycket annat val an att bo har sa jag far halla ut till den 26e da vi aker ner mot Hervey Bay och Fraser Island.

mot innisfail

2011-12-20T01:33:00.001+01:00

Okej, jag borjar verkligen fa en panikattack. Dom spelar overdrivet hog musik pa ALLA internetcafen. Jag fattar inte hur nagon vanlig manniska kan vilja jobba sa, varje dag, och faktiskt star ut med den har musiken (som dessutom SUGER). Vi har inte ens varit har en timme och jag borjar redan fa huvudvark.

I vilket fall sa blev jag vackt imorse av att Peter ringde (var WWOOFhost som vi forsokte fa tag pa igar). Det var skont att hora att han kommer och hamtar oss i Innisfail nar vi kommer fram med bussen (runt 14.30). Det betyder alltsa att vi har nanstans att bo i nagra dagar framover. Forhoppningsvis kommer vi trivas!

aj hackett

2011-12-19T06:07:00.000+01:00

Idag (19 december):
Sitter for tillfallet pa Travelbugs dar vi lyckades fa ett atminstone 30 dollar billigare busspass tillbaka till Sydney, alltid nagot. Runt 2800 kronor kostade det. Inte den roligaste utgiften direkt. Imorgon drar vi vidare till Innisfail. Har ringt och forsokt fa tag pa vara WWOOFhosts som tyvarr inte svarade. Ska ringa igen senare sa dom kan plocka upp oss imorgon nar vi kommer fram.

Innan vi kom hit spenderade vi formiddagen utanfor Cairns halvvags upp pa ett berg dar AJ Hacketts Bungy Jump haller till. Vi har nu antligen hoppat bungy jump. 50 meter upp till plattformen (men betydligt langre ner till den "normala" marknivan) dar man alltsa kastar sig rakt ut i tomma intet. Ganska otrolig kansla nar man star dar uppe och ser ut over omgivningen sa langt som ogat tillater och sedan gar ut till kanten och tittar 50 meter nedat dar man om bara nagra minuter ska hanga och dingla i ett rep.

I vilket fall som helst var radslan nar man precis ska ta steget ut for att falla det som var det haftigaste. Resten var inte sa ballt som jag trodde det skulle vara. Bungy jump var lite for snurrigt for min smak. Blir latt yr i huvudet. Jag foredrar scad-diving da man faller helt fritt (och rakt ner). Men det var helt klart vart att gora det!

cape trib

2011-12-19T05:55:00.001+01:00

18 december:
Dagen startade tidigt, upp runt klockan 6 for att bli upphamtade 7 utanfor Gilligans av en liten minibuss med en chauffor som liknade Thomas Petersson (komikern). Sa otroligt mysig och underhallande farbror! Vi borjade med att aka till Port Douglas och stanna pa Rainforest Habitat dar vi fick en timme pa oss att ga runt och kika pa djuren: wallabies, mangder av olika faglar, kangurus, koalor, krokodiler, ormar och grodor. Darefter akte vi vidare och gick runt lite i Daintree Rainforest. Hade dock onskat att man hade fatt stanna lite langre och badat i floden och forsarna vilket hade varit ratt haftigt (och skont med tanke pa varmen).

Efter Daintree akte vi vidare upp till farjan som skulle ta oss over till Cape Tribulation dar vi akte direkt till Beach House Resort for att ata lunch. Jag fick en perfekt blodig stek med pommes, sa sjukt gott efter alla jakla nudlar och rostade brod. Efter lunchen och lite egentid (till exempel bad i poolen for dom som ville, tyvarr inte i havet pga box jellyfish och stingers som ar aktuella nu under sommarperioden) akte vi vidare i ca 10 minuter for att sedan stanna och ga runt i mangrovetrasket da chaufforen foljde med som guide.

Sista malet pa dagsturen var en river cruise for att forhoppningsvis fa se lite vilda krokodiler. Dock var det daligt om sadana nu under regnperioden da dom just nu ligger och vakar over sina agg. Vi hade turen att se en liten babykrokodil och grodor var det gott om.

Skon dag, tror jag foredrar dagsturer.

svensk jul i oz

2011-12-19T05:39:00.000+01:00

17 december:
Vid ett backpackerstalle gick vi forbi en liten lapp med en svensk flagga pa. Givetvis kan man ju inte ga forbi en sadan utan att kolla upp vad det star pa den, och gissa vad?! Texten lod: Svensk julfest, 17 december, 16.00 pa esplanadan bredvid helikopterplattan. Ta med egen mat.. osv.

Fatta vilken tur man kan ha. Klart vi gick dit, dock utan mat och dricka eftersom vi tankte kaka pa Gilligans. Men nar vi val kom dit visade det sig att hon som holl i det (en tant som har en svensk affar har) och en del andra hade varsta knytisen som alla fick ata av, aven dom som inte hade med sig eget. (I Cairns finns det en hel del offentliga bbq-platser man kan hyra, vilket ett gang svenskar som bor har permanent hade gjort.) Vi (plus dom andra ungdomarna som inte vantat sig detta) blev alldeles till oss av lycka. Pa borden fanns det kottbullar, prinskorvar, sill (!), janssons, potatisgratang, kycklingben, agg med rom och massa annat gott. Det var en som till och med hade gjort ris a la malta, mums!, och negerbollar (som i och for sig inneholl rom, vilket jag tyckte blev lite for starkt). Tanten som holl i det hade aven gjort glogg! Bade jag och Irma tankte val nagot i stil med att "det har ar basta dagen i mitt liv".

Som pricken over i hade nagon familj tagit med sig ett lakan som vi hangde upp i ett trad som anvandes till att, pa kvallen i morkret, visa upp Kalle Ankas jul. Kunde inte bli battre. Jo forresten - en massa stortskona svensktalande manniskor runt omkring sig sa man slapp tanka pa engelska for en kvall.

norra queensland

2011-12-17T02:33:00.000+01:00

Runt 6 imorse rullade bussen in pa hallplatsen i ett molnigt Cairns - det norraste stallet vart busspass stracker sig till. Basta stallet hittills, helt klart! Lagom stort, man hittar overallt, massor av backpackerbyraer sa man kan boka bungy jump, turer och busspass enkelt. Vi sitter just nu pa Happy travels dar en tjej sitter och kikar jobb at oss medan vi chillar, men ska sjalv ocksa kolla runt lite pa gumtree och harvesttrail. Dock har vi bara tre dagar pa oss att hitta ett innan vi maste resa vidare.

Vi kan inte checka in pa Gilligans forran klockan 14, sa hittills har vi kakat frukost vid stranden och utomhuspoolen, gatt pa marknad, kikat runt efter billigaste busspasset tillbaka till Sydney, varit inne i en galleria och fyllt pa vara medicare sa vi nu har bevis pa det fram till mitten av januari. Kanns skont.

Imorgon vantar Capeturen. Far verkligen hoppas pa att det ar samma vader imorgon som idag - molnigt, men uppehall och lagom varmt=31 grader.

veckorna som gatt sen byron

2011-12-16T07:59:00.000+01:00

Det kanns som om tiden inte existerar for tillfallet. Jag har verkligen aldrig koll pa vad klockan eller vilket datum det ar, annu mindre vilken veckodag som rader. Det borde val vara ganska skont egentligen, men det har med att aldrig ha en fast punkt, ett stalle man kan aka hem till, att standigt vara pa resande fot och inte alltid veta om man kommer ha nagonstans att sova for natten gor det hela lite stressande. Det verkar ju faktiskt ratt spannande, nar jag skriver (och laser) det. Onskar dock att jag kunde uppleva det lite mer spannande an vad jag faktiskt gor.

I alla fall, jag ska val forsoka sammanfatta tiden efter Byron Bay fram till nu (aven om jag ar samst pa att halla mig kortfattad).

27 november - 13 december
Det borjade med att vi akte vidare till Brisbane (som jag skrev i forra inlagget) dar vi upptackte att busstationen och tagstationen lag pa samma stalle. Lattnad. Irma ringde Randall, mannen vi skulle bo hos, som da berattade (for andra gangen) vart vi skulle ta taget till. Ferny Grove. Svart att hora i telefon nar en australier pratar. Men vi hittade i alla fall ratt och blev en halvtimme senare uppmotta av en man med lila linne och strahatt pa Ferny Groves station. Det tog ytterligare en halvtimme att komma fram till hans lilla gard i Closeburn. Vi hade val vissa forvantningar, i alla fall om ett hus med ac. Synen vi mottes av var dock lite annat an ett sadant. Jag tror att jag tappade hakan for ett ogonblick nar jag insag att det som var framfor vara ogon faktiskt var stallet vi skulle bo pa i dryga tva veckor framover. Ett tradhus. Paminner lite om nagot som Djungel-George eller Tarzan bor i.

Forsta natten fick vi spendera i ett rum en trappa ner (28-29 december). Det var minst sagt en spannande natt. Jag somnade ju saklart som vanligt ganska latt, medan Irma lag ensam och lyssnade i morkret. Hon vackte mig nar hon horde nagra konstiga ljud, vilket faktiskt fick mig att halla mig vaken for ett litet tag eftersom dom ocksa skramde mig en aning. Antagligen var det val en possum eller nagon odla. Vi bada lyckades i alla fall somna till slut i skyddet av vara myggnat. Resten av tiden spenderades i "rummet ovanfor" som istallet erbjod otroligt varma och tidiga mornar pga sol och en javligt jobbig tupp.

Redan forsta morgonen for Randall ivag till Sydney pa jobb. Han gor naturfilmer/dokumentarer och reser runt valdigt mycket men har, som jag forstatt det, bade kontorsarbete i Sydney och Brisbane. Dom tva tyska tjejerna som var dar reste ocksa vidare den morgonen, vilket medforde att vi blev ensamma i "huset" och fick klara oss sjalva. Under tiden han var borta (tisdag-sondag) jobbade vi hos Liz, hans mamma som bodde i huset nagra meter bort tillsammans med sin man Paul och hunden Harry. Dom bjod oss aven pa middag tva ganger, varav en av gangerna var pa Irmas fodelsedag da hon aven hade gjort en orange-and-applecake. Liknade morotskaka typ.

Eftersom Randall ar vegetarian uppskattades verkligen Liz mat eftersom vi da fick kott. Men jag maste saga att Randalls mat ocksa har varit sa otroligt god! Tempeh, tofu och fisk samt massvis med konstiga bonor etc. Att den for det mesta var Asieninspirerad gjorde naturligtvis ingenting alls, for min del. Dessutom har varan tid hos Randall bestatt av valdans massa cakes i alla olika former eftersom Randall ar, tro det eller ej, annu mer sockerberoende an bade mig och Irma.

Ograsrensning, vattning och plantering av trad, pumpor och andra vaxter har vart arbete till storsta del bestatt av. Vi har aven stott pa giftiga spindlar och ormar, (Irma har) raddat hons och tupp fran raven, haft otroligt roliga samtal med den entusiastiske Paul, last Cosmopolitan och spelat kort i regnet, varit med pa Paiges simtavling i Dayboro och gjort en hel del andra grejer.

Dom sista tre dagarna kom det aven tva andra personer till hushallet; Wayne fran Kanada och Merla fran Estland, vilka ocksa var valdigt trevliga att umgas med.

13 - 16 december:
Den sista dagen fick vi skjuts av Randall till Ferny Grove och taget som tog oss tillbaka till tag- och busstationen. Nu vantade 19 timmar buss till Airlie beach. Ingenting om man jamfor med flygresan hit! Underholl oss med tva filmer, en del stopp pa olika stallen, lasa Detour (Greyhounds egna tidning) och sjalvklart en massa prat.

Val framme i Airlie fick vi vanta ett par timmar pa att OzSail skulle oppna sa vi kunde checka in pa varan battur till Whitsundayoarna. Problem uppstod dock eftersom killen som jobbade dar inte kunde hitta oss i datorn och ansag att vi skulle ha nagot nummer som jag inte hade fatt nar vi ringde och bokade. Det loste sig till slut och da var det bara att vanta till avgang. Vi fick lamna vara stora vaskor och ta med vara mindre. Sa fort vi hade packat om allting borjade vi traska mot hamnen for att hitta ratt i tid, vilket visade sig vara lite klurigt. Men fram kom vi, och i tid kan man lugnt saga. Fick vanta flera timmar (kandes det i alla fall som).

Besattningen pa segelbaten Spank Me bestod av en kapten, tva dykinstruktorer, en kock och en kille som skotte lite allt mojligt. Och sa var det jag och Irma och ca 16 andra personer av olika nationaliteter. Halften var tyskar, vi dom enda svenskarna men sa var det aven en fran Chile, en fran Kanada, fransyskor och irlandare. Sa otroligt underhallande att se hur olika manniskor klarar av engelskan (kan tanka mig att man sjalv ocksa upplevs ganska virrig ibland).

Forsta dagen stannade vi och snorklade, vilket jag da tyckte var mycket graare och tristare an i Thailand. Vi gick och la oss ganska tidigt, medan en del satt uppe sent och drack goon och ol. Vill inte riktigt veta hur tidigt vi var uppe dagen efter, men en fin soluppgang fick vi i alla fall se innan det var dags att aka i land pa on Whitsunday Island. Forst en tur ut pa Tongue Point, en utkiksplats over nagra oar samt Whithaven Beach - en kritvit sand av mineralen silica som tydligen bara finns i den naturliga formen pa just den on. Sen fick vi knata runt bast vi ville pa Lookout Beach och i vattnet dar man aven stotte pa stora stingrockor. Jag och Irma hade aven turen att se en liten odla, en orm och en valdigt stor odla. Innan klockan tio da det var dags att aka tillbaka till segelbaten tog vi en sista tur ut pa Tongue Point da man sag hur tidvattnet hade gomt den tidigare stora stranden under vatten. Pretty awesome.

Sedan var det dags for snorkling och for dom som ville aven scuba diving. Kaptenen och jag hade ett privat snack om varfor jag inte far dyka men hade ganska delade asikter om astma (som ar anledningen alltsa). Men bade jag och Irma var nojda med att bara snorkla. Fick se ett gigantiskt stim sma, silvriga fiskar - typ dom i Hitta Nemo som gor olika figurer, till exempel fragetecken och pilar om jag inte minns helt fel. Helt otroligt. Nu gjorde ju inte dom har sadant men om man forsokte ta pa dom simmade alla i vag at exakt samma hall, och ibland kunde man upptacka att man stod totalt omringad av dom. Nar vi forst simmade mot stranden, dar dom holl till, trodde jag vi simmade rakt mot en stor sten. Vilket det inte var eftersom den rorde sig. Tillbaka pa segelbaten fick vi, till allas fortjusning, se delfiner, skoldpaddor och sea eagles.

Har verkligen haft nagra skona och avslappnande dagar i solen pa havet, dock kanner jag efter den har trippen att jag nog ska halla mig till endagsturer om dom sker ute till havs pa en bat som vickar pa tok for mycket ibland. Har haft oturen att kant mig lite smatt sjosjuk da och da. Men det var det helt klart vart for den har upplevelsen och en massa skratt at och med en hel del skona manniskor.

Nu ar vi tillbaka och har hittat ett billigt internetcafe, som stanger om sju minuter! Herregud. Vi kom hit vid tva, vilket kanns som nyss och nu ar klockan snart sex.

Vi fick en slang av panik och hemlangtan nyss nar vi inte alls visste hur vi ska fortsatta var resa efter Cairns, speciellt inte eftersom det visade sig att Fraser Island ar fullbokat over jul. Sa vi slangde upp WWOOFboken och borjade kika igenom den delen som visar farmer runt Cairnsomradet. Jag tyckte det var bast att i princip bara ta och ringa nagot istallet for att sitta och vela fram och tillbaka, sa jag ringde en Peter Matthew i Japoonsvale 30 minuter fran Innisfail som vi far komma till den 20 december. Skont! Slipper vi ha ont i magen hela natten det tar att komma fram till Cairns och hostelet vi ska bo pa tre natter.

Nu ska vi ga till en affar och kopa lite fardkost och sedan ska vi nog ga och ta en ol pa nagot stalle som delade ut gratis till dom som varit med pa Spank Me i den sista vantan pa bussen.

byron bay

2011-11-26T23:58:00.001+01:00

25-27 November:

Da ar vi inne pa var forsta morgon i Byron Bay. Under bussresan stottes det pa en del komplikationer, for det forsta fick man ingen vidare somn eftersom busschaufforen envisades med att stanna pa en massa stallen. Det positiva med det var att man vid varje stalle kande varsta skillnaden i klimat, det blev alltsa mycket varmare och hogre luftfuktighet ju narmare destinationen vi kom! Efter ungefar tva tredjedelar av resan gick en wire av vid ena bakdacket sa vi fick vanta pa en ny buss att byta till. Det tog inte sa lang tid tills den kom, men nar vi akt en bit fick busschaufforen order av sin chef att vanda tillbaka och plocka upp dom kvarvarande som skulle till Brisbane. Trots allt kom vi fram bara nagon timme senare.

Vid ankomsten var det lite mulet, sa jeans, kofta och jeansjacka var pa tok for varmt. Shorts och linne bytte vi snabbt om till pa rummet vi har gemensamt med tva finskor och nan snubbe som ser ut att vara fran Asien nagonstans. Inkop av mat blev vart forsta mal eftersom vi inte hade atit sen runt nio kvallen innan, och eftersom Byron Bay inte ar direkt stort var det inte alls langt till en mataffar.

Efter bara kort tid har kanns detta som ett battre stalle for oss an Sydney, aven om Sydney med alla sina stadsparker ocksa har sin charm. Det ar mindre och mysigare, ett stalle for backpackers och semesterfirande australier. Dock aker vi harifran redan imorgon 7.45, mot Brisbane och WWOOFing. Det ska bli spannande!

Nu ska vi ga tillbaka till Main Beach Backpackers, svira om till bikini och ga den korta biten ner till stranden. Vi ar helt klart dom blekaste har och det behovs andras pa!

dagarna i sydney

2011-11-25T03:09:00.001+01:00

24-25 November:

Glomde att skriva att vadret dessutom varit sa javla daligt. Det har sporegnat konstant sen vi kom fram. Sa vart forsta intryck av Sydney blev tyvarr inte det basta. Igar fixade vi det som vi inte orkade/hann med forsta dagen; Tax File Number, WWOOF-medlemskap och pengar till SIM-kortet. TFN kravde ocksa adress, men man kan aven ringa om fyra veckor for att fa reda pa det.

Vi lunchade pa hostellet och sov nagon timme (jag misstanker att bada lider av jetlag fortfarande), innan vi gick ut pa stan igen. Woolloomoolloo forst for att hitta hostel (eftersom vi i panik upptackte att vi var i behov av en natt till), men nar allt verkade fullt dar gick vi till Pitt Street, en av dom storre gatorna, for att fortsatta sokandet. Aven dar verkade tyvarr det mesta fullt (det galler att vara ute i god tid for att fa boende under helgerna i Sydney) men sa hittade vi Wicked Travel, en backpackerresebyra. Dar sitter vi nu och lanar Internet, annars ar det Internetcafe som galler, vilket kanns ganska dyrt.

Pa grund av omstallningen nar vi kom fram har vi nu andrat vara resplaner nagot. Eftersom vi kanner att Sydney inte har sa mycket att erbjuda oss, speciellt inte nu nar det regnar, och nar vi, trots efter frenetiskt letande, inte hittade ett hostel med rum for en natt till, bestamde vi oss for att aka med Greyhound upp till Cairns. Det ar en hop on-hop off-tur som galler tre manader. Vi har planerat in nagra stopp efter vagen efter vad vi kanner att vi har rad med. Vi kommer darmed fa se det mest vasentliga av ostkusten och forhoppningsvis dessutom kunna stanna nagonstans for att testa pa WWOOFing. Nar vi ar framme i Cairns aterstar det att se om vi har fatt mersmak eller kanner oss nojda och far da bestamma hur vi ska fortsatta.

Var forsta destination blir Byron Bay med avgang ikvall klockan 23.00. Det tar hela natten att aka dit, sa vi ar framme strax efter 11 imorgon. Jag ringde nyss ett hostel vi ska fa bo pa for 32 dollar/tva natter/person med Wicked Travel, vilket ar ett ganska bra pris och dom skulle aven hamta upp oss pa busshallsplatsen nar vi kommer fram. Dar far vi forhoppningsvis slappna av lite, ligga pa stranden och ta det lugnt. Hoppas nu bara pa battre vader!

flygresan

2011-11-25T02:19:00.000+01:00

21-23 November:

Det borjade bra. Vart plan med British Airways som skulle ga klockan 15.00 fran Arlanda till London Heathrow var installt. Som tur var fick vi aka med SAS bara 10 minuter senare. Pa terminalen fick vi oss ett gott skratt at en brittisk farbror med basker som la av varldens ljudligaste prutt. Sedan rakade vi tyvarr ut for otroligt trakiga och bittra flygvardinnor.

Tva timmar och 45 minuter tog det att komma fram till London dar vi fick sitta och vanta i ungefar 4 timmar pa nasta plan som skulle ta oss till Bangkok. British Airways hade mycket trevligare personal, dock hade vi oturen att just vart plan fick nagot tekniskt problem, sa istallet for att aka 21.15 kom vi ivag drygt tre timmar senare. Dom tre timmarna passade jag pa att sta upp hela tiden.

Val framme i Bangkok fick vi veta att vi skulle fa vanta ytterligare, dock pa obestamd tid. Efter sa mycket problem efter vagen borjade jag da verkligen tappa humoret. Men nagot som gjorde att allt kandes lite battre var att vi fick en check pa 350 baht att ata for. Tiger prawns with garlic and pepper. Mums! Kande da att det kanske hade varit battre att stanna i Thailand.

Runt tio landade planet pa Sydneys flygplats, vilket faktiskt inte var sa jattesent med tanke pa alla forseningar vi fatt utsta.

Darefter borjade nasta problem. Att ta oss till vart hostel. Vi fick lana en telefon att ringa med och blev tillsagda att vanta ungefar 30 minuter for att bli upphamtade gratis. Nar vi kom fram till motesplatsen blev vi istallet nastintill medtvingade av en farbror som havdade att han var chaufforen en grupp backpackers (inklusive oss) skulle aka med, gratis. Sa efter att ha fragat honom ett antal ganger om det verkligen var ratt hangde vi med. Det visade sig att vi kom fram till ratt hostel, men var tvungna att betala. Kandes surt.

Pa ganska daligt humor klev vi in pa vart 8-baddarsrum dar vi traffade tva svenska kusiner som berattade att vi lyckats fa det basta rummet. Tyvarr lyckades det inte gladja oss sa jattemycket efter den langa resan liksom inget hostels verkar ha sarskilt hog standard (vilket vi i och for sig var medvetna om redan innan). Allt jag ville gora var att lagga mig och sova men for att inte vanda pa dygnet gick vi ut i Sydney for att fixa bankkonto, SIM-kort och Medicarekort.

Det visade sig vara ganska latt att fixa allting, dock jobbigt for oss eftersom vi inte har nagon permanent adress att skicka alla kort till. Sa vi har nu fatt order fran alla stallen att ringa och meddela om adress sa fort vi har en. Problemet ar att vi antagligen aldrig kommer stanna langre an ett par dagar pa varje stalle. Sa hur vi ska losa detta har vi inte riktigt kommit pa annu.

Tillbaka pa hostellet hade nya problem dykt upp. Det verkade som om vart rum var overbokat med nio personer istallet for atta. En fransk snubbe hade snott min sang! Han, med sjukt dalig engelska, gick ner till recpetionen och kontrollerade laget, vilket visade sig vara att tva personer inte hade checkat ut an. Sa det hela loste sig, som tur var, ganska snabbt.

Med inte sa jattebra humor gick vi tills sangs med en kudde och ett tunt lakan (som tacke). Jag ar sa otroligt glad over att jag tog med mig min sovsack. Hade aldrig klarat natten utan den!

förberedelser

2011-11-18T17:23:00.003+01:00

Nu när allting inför själva resan är klart tänkte jag att det kunde vara smart att skriva ner alla förberedelser, både för min egen skull och för andra som också är sugna på att göra samma resa som jag. Allt har gått så mycket smidigare än vad jag föreställde mig innan vi satte igång och det är mycket tack vare sökningar på Internet och andra backpackers som bloggar.

Budget - Hur mycket pengar man ska ha med sig tycker jag känns som att den största frågan har varit. Det är väl kanske väldigt individuellt beroende på hur man vill kunna leva och vad man vill göra. Jag vet att med min summa kommer jag vara tvungen att jobba rätt mycket för att kunna överleva i ett halvår. Men samtidigt är det det jag räknat med och vill göra. Sen känner jag till att det ska finnas både en övre och undre gräns på hur mycket pengar man får och måste ha med sig, dock har vi inte lyckats ta reda på vad dom gränserna ligger på. Ett kontoutdrag kan vara bra att ha med sig utifall dom villa kolla upp det på flygplatsen.

Att göra i Sverige:

Visum - Det första man måste fixa är ett visum. Vi hade inte en aning om hur man ansökte om ett och ringde Australiska ambassaden i Stockholm där dom knappt kunde svara på några frågor överhuvudtaget. Vi började därför leta på andra håll och fick istället genom några kontakter reda på att det enklaste sättet är att ansöka på nätet och det gör man här. Där finns all information man behöver veta och det är enkelt att bara följa den blåa rutan "Finding a Visa" för att sedan komma fram till rätt visum och en online application. Därefter tog det bara några timmar att få ett mail om godkännande. Vi har, antagligen det allra vanligaste för en backpacker, ett Working Holiday Visa, kostade 270 australiska dollar och ger oss rätten att vara i Australien i ett år med start från den dagen vi anländer.

Flygbiljetter - Nästa steg är ju då att köpa flygbiljetter. Vi gick ner på stan och kollade priser hos alla resebolag för att kunna välja det billigaste alternativet. Våra biljetter kostade 9390 kronor/person tur och retur och är på hemresan ombokningsbara mot en avgift på 100 €/biljett. Det innebär alltså om vi skulle vilja åka hem tidigare eller stanna längre kan vi ringa flygbolaget och boka om, så länge det finns plats på någon annan flight och till samma prisklass som vi bokade. Om det inte skulle finnas till samma prisklass kan man bli erbjuden en annan men då få betala mellanskillnaden.

Körkort - Jag och Irma vill kunna köra bil i Australien, därför har vi skaffat ett Internationellt körkort som krävs för att få köra utanför EES-området (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). På den här hemsidan kan man se vilka organisationer som utfärdar ett IKK. För att få ett IKK krävs att man fyller i en blankett, kan visa ett giltigt körkort, att man tar med sig ett passfoto och kan fylla i en del uppgifter som skall stämma överens med dom som står i passet. Det kostar ungefär mellan 200 och 300 kronor.

Vaccinering - Dom vaccinationskliniker jag vänt mig till verkar mena olika vad gäller vaccin. Men som jag har förstått det verkar man egentligen inte behöva vaccinera sig mot något alls när man ska till Australien. Jag har (förutom dom man får när man är liten) sen tidigare mot Hepatit A och skulle nog satsa på det om jag inte hade det (Hepatit B är ju också bra att ha om man vet att man ska resa mycket). Dessutom har jag tagit för meningokockinfektion, en typ av hjärnhinneinflammation, som dom på den vaccinationsklinik jag valde sa hade ökat bland ungdomar i Australien. Men så här i efterhand känns det mest som bortkastade pengar eftersom ingen annan verkar ha hört talas om det. Annars kan man ju till exempel kolla in den här sidan och ringa runt lite om man är osäker.

Försäkringsbevis - Sverige har avtal med bland annat Australien om vissa sjukvårdsförmåner och då krävs att man kan visa upp ett försäkringsintyg, vilket man lätt kan få från försäkringskassan. Jag ringde dit och så skickade dom hem ett till mig, tog inte mer än några dagar. Detta bevis gör att man kan få ett så kallat Medicarekort i Australien, vilket jag har hört att man ska fixa så snabbt man kan när man kommer fram. Det kan man göra på vilket Medicareoffice som helst och ger alltså rätten till att få tillbaka dom pengar man betalar för sjukvården där nere. Här kan man också ladda ner ansökningspapper eller läsa mer om det.

Försäkring - Vi har även tecknat varsin försäkring eftersom den vanliga hemförsäkringen bara gäller för 45 dagars utlandsvistelse (i alla fall min). Denna är bra att ha ifall olyckan är framme.

Att göra i Australien:

Bank - Vi ska försöka skaffa oss varsitt bankkonto så fort vi kommer fram. Jag har dessutom varit på min bank och fått mitt IBAN-kontonummer (International Bank Account Number) så att jag ska kunna göra utlandsbetalningar från mitt konto i Australien.

Arbete och TFN - Med ett Working Holiday Visa får man arbeta hos samma arbetsgivare i högst 6 månader, därefter måste man byta. Ett TFN, Tax File Number, är också bra att ha eftersom det bland annat hjälper dig att betala rätt skatt osv. För att läsa mer kan man gå in här och söka på TFN. För att söka arbete kan man på en del hostel finna anslagningstavlor med annonser om arbeten, annars kan man gå in på olika hemsidor som till exempel jobs4travellers, seek och jobsearch. Om man vill arbeta på restaurang måste man ha gått en utbildning för att vara berättigad att servera och jobba med alkohol. Kursen kallas RSA, Responsible Service of Alcohol, och kan bokas här. Farmjobb verkar däremot vara väldigt enkla att få, och om man dessutom har jobbat minst 88 dagar på farm har man lättare att sedan få sitt andra Working Holiday Visa.

WWOOF - World Wide Opportunities on Organic Farms är som det låter en världsvid organisation som hjälper volontärer att hitta organiska bönder. Det innebär att man arbetar på en farm, ca 4-6 timmar om dagen, mot mat och sängplats. Många som gjort det här rekommenderar andra att göra det eftersom det är en nyttig och rolig erfarenhet. Medlemskap i Australien kostar 65 dollar, då man får en WWOOF-bok med alla farmer samlade. Den kan beställas här i Sverige, med frakt på 5 dollar, eller köpas på plats i Australien på olika köpesställen som man kan hitta här. Det här är även ett bra alternativ att resa runt på om man inte har så jättemycket pengar.

Boende - Det finns verkligen mängder av hostels. Vi bokade det vi ska bo på här, men det finns otroligt många andra hemsidor att välja mellan. Om man är ute efter lägenheter kan man till exempel kolla här, annars har jag hört att gumtree.com.au ska vara en användbar sida som man även kan hitta jobb på. Jag har också hört att det inte alls är ovanligt att man annonserar om lägenheter på lyktstolpar. Ett annat alternativ är CS, ett community som för samman människor över hela världen. Det ger möjligheten för människor att öppna upp sina hem för andra genom att man kan erbjuda (gratis) sängplats. Både jag och Irma har öppnat ett konto men valt att inte ha våra "soffor" tillgängliga (eftersom vi är ute och reser). Om man nu inte är ute efter att få bo hos någon är det ett utmärkt forum för alla möjliga frågor man kan tänkas ha.

Transport - Man kan hyra bil på till exempel Jucy Rental och Wicked Campers. Annars verkar buss vara vanligare än tåg. Olika bussbolag är till exempel Greyhound, Oz Experience och Premier.

Telefon - Jag kommer ta med min vanliga mobil men köpa kontaktkort där. Har läst om att Vodafone ska vara rätt vanligt bland backpackers.

Internet - En del hostels har gratis WiFi, liksom Mc Donalds och många caféer och pubar. Vi skippar att ta med dator, men med en smartphone kan man ju kolla det viktigaste lite då och då.

Packning (i stora drag):

Väska - Backpackerryggsäck är det som gäller, annars blir man kallad flashpacker om ryktena stämmer. Min är 55 liter, och jag håller tummarna att den inte blir för liten (har inte packat klart ännu).

Liten väska - Har även skaffat mig en liten ryggsäck att ha som handbagage och på dagsutflykter. Den kan dessutom packas ihop så den inte tar så mycket plats i vanliga ryggsäcken om man nu inte skulle använda den.

Midjeväska - Finns en bra på Stadium. Nästintill osynlig. Vit och tunn, får plats med dom viktigaste handlingarna. Denna är alltså till för att ha UNDER tröjan, både så att man inte behöver känna sig som en fånig turist men också för att man inte SKA se ut som en.

Hänglås - Bra att ha om man vill låsa väskan eller behöver ha till ett värdeskåp etc.

Solkräm - Solen är otroligt stark i Australien, ozonlagret är tunt och därför är bra solskydd viktigt. Jag har med mig två flaskor hemifrån men kommer även köpa där eftersom jag antar att deras är bättre.

Resehandlingar - Både jag och Irma har med oss kopior av allt; pass, körkort, IKK, flygbiljetter, reseförsäkring, försäkringsbevis osv. För att vara på den säkra sidan.

Kamera - System till landskapsbilder och liknande. Kompakt när jag inte orkar släpa den stora.

Dator - Om jag hade en liten laptop skulle jag antagligen ta med mig den. Man sparar nog rätt mycket på att kunna använda fri WiFi istället för att gå till Internetcaféer.

Adapter - Australien har inte samma eluttag som Sverige. Irma tar med sig adapter och jag skarvsladd, på det sättet får vi tre uttag istället för två.

USB - Jag har ett med CV och personliga brev på utifall det skulle behövas. Om minnena i kamerorna mot förmodan skulle ta slut kan jag även lägga över bilder på det.

Sovsäck - Hostels har i regel sängkläder, men eftersom vi inte riktigt har några planer på vart vi ska spendera alla nätter är en sovsäck bra att ha. Min är liten och tar knappt någon plats.

Vakuumpåsar och plastpåsar - Användning av vakuumpåsar ger mycket mer plats i väskan och plastpåsar i olika färger ska jag ha för att kunna sortera min packning, till exempel rött för smutstvätt etc.

Första Hjälpen Kit - Säger sig självt. En liten neccessär med det allra nödvändigaste i. Min innehåller bland annat plåster, vätskeersättning, alvedon, bindor, tejp, tabletter mot både diarré och förstoppning.

Kläder - Lagom är bäst. Man klarar sig på ganska lite. Ett användbart tips jag läste på någon backpackers blogg var att till exempel duscha med trosorna på och sedan låta dom torka över natten.

Jag tror att jag har fått med det mesta nu, i alla fall det viktigaste. Annars dyker det upp någon update om jag kommer på något mer.

packning

2011-11-17T20:47:00.000+01:00

Hade tänkt försöka börja packa på allvar ikväll, dock går det inget vidare. Packlistan är klar, och förhoppningsvis fulländad, men jag har ingen aning om hur jag ska organisera allt. Jag är liksom egentligen inget stort fan av ryggsäckar och har därför ingen koll på hur man bäst bör placera saker för att belastningen ska vara så skonsam som möjligt för kroppen. Men jag gör väl ett försök, annars är det bara att packa om!

kärlek

2011-11-16T23:03:00.003+01:00

Sötkorv

hostel och resplaner

2011-11-10T21:05:00.000+01:00

I söndags bokade jag ett hostel för två nätter i Woolloomooloo. Det finns så enormt många att vi helt enkelt bestämde oss för att, i princip, bara ta ett. Det är så svårt att veta vad man ska välja, men det här verkade i alla fall helt okej. Woolloomooloo ligger relativt nära hamnen och Operahuset samt även till centrala Sydney, och för oss just nu känns läget viktigast eftersom vi inte vet så mycket annat.

Vi har också startat några forumtrådar på couchsurfing.org om bland annat vilket transportmedel som är billigast och smidigast att använda sig av när man är där nere och om det finns någon som kan tänka sig att erbjuda oss "sin soffa" i några nätter. Vi har bara fått ett napp på det sistnämnda, vilket vi tackade nej till, men många har svarat på om buss eller tåg är det bästa alternativet. Det verkar som att den största skillnaden beror på vad man anser vara mest bekvämt, och varken jag eller Irma är särskilt petiga. Det återstår alltså att själva ta reda på vad vi tycker är bäst.

Våra planer för våra kommande fem månader i Australien är, än så länge, att försöka hålla oss i krokarna runt Sydney den första månaden, kanske ta en tur till Melbourne och Canberra för att sedan kunna åka tillbaka för jul- och nyårsfirande. Eventuellt om Svenska kyrkan har någon aktivitet över jul vore det rätt häftigt att hålla till där. Efter nyår ska vi, sammanfattningsvis, ta oss upp längs östkusten till Darwin och sedan ner till Perth i väst. Efter det får vi väl se vad som händer.

två veckor

2011-11-05T21:04:00.001+01:00

Igår träffades Irma och jag för att, innan party på kvällen, kika runt lite på Internet efter någonstans att tillbringa de första nätterna i Sydney. Det finns verkligen mängder av hostels så det är ju bara att välja något och hoppas på att det blir bra. Billigt får det givetvis gärna vara. Det lägsta priset vi har hittat är runt 150 kronor natten och de flesta ligger i Kings Cross. Det är med blandade känslor man letar hostels där eftersom det är känt för att ha varit ett "slum"område. Men det verkar ju ha utvecklats till det bättre och positionen är bra om man ser till förhållande till Operahuset, Bondi beach och lite sådant man gärna vill uppleva i Sydney. Drygt två veckor kvar till avfärd och jag hoppas vi lyckas boka något imorgon kväll. Två till tre nätter vore skönt att ha bokade så att man vet vart man ska ta vägen och ha någonstans att vara när man fixar allt praktiskt i början.

En sak till som måste göras är att införskaffa en ryggsäck jag kan ha som handbagage och om man ska på kortare dagsutflykter. Jag har ju en del 30 liters ryggsäckar hemma men Irma hade varit på Stadium igår och hittat en 20-30 liters som man kan vika ihop till ett litet paket som inte tar mycket plats alls i den stora resväskan när man inte vill använda den. För att lösa problemet med vart jag ska få plats med en vanlig liten ryggsäck är den helt klart värd 99 kronor.

visum och flyg

2011-11-02T01:13:00.001+01:00

Då så. Ganska många dagar har hunnit passerat sen jag och Irma fixade visum och flygbiljetter. Det är sjukt vad tiden går trots att man knappt gör något alls om dagarna. I vilket fall som helst var våra orostankar om allt rörande visum helt i onödan. Vi gick bara in på hemsidan http://www.immi.gov.au/ och klickade oss fram till det visumet vi ville ansöka om. Därefter var det bara att börja fylla i massvis med uppgifter. Det hela tog inte mer än en och en halv timme för oss båda och sen ett par timmar till för att få ett godkännande på respektive mail. Priset som vi också funderat mycket kring och som vi inte heller riktigt har fått något svar på gick på strax under 2000 kronor. Jag hade väl räknat med 2500. Smidigt och enkelt!

Efter att vi fått det där godkännandet var det fritt fram att köpa flygbiljetter. (Man ombeds att skaffa visum innan man köper flygbiljetter, antagligen utifall man inte blir godkänd ett visum så att man sen står där med flygbiljetter till ett land man inte får åka till.) För 9390 kronor kommer vi nu att åka till Australien den 21 november. Hemresan är bokad till den 18 april men för att vara på den säkra sidan har vi gjort den ombokningsbar, vilket innebär att för 100 euro vardera har vi möjlighet att byta datum, antingen framåt eller bakåt beroende på om vi vill åka hem senare eller tidigare.

Nu är det alltså bara att packa väskan och förbereda de sista småsakerna. Packlistan kommer upp vid ett senare tillfälle.

resfebern som börjat härja?

2011-10-20T23:30:00.001+02:00

Jag går på högvarv atm. Hade hoppats på att jag skulle känna mig lite lugnare efter dagens ärenden, men det visade sig att jag fortfarande känner mig uppjagad. Tror i alla fall att jag fick med det mesta på listan i föregående inlägg, dock känns det ändå som om jag har missat sjukt mycket. Antagligen är jag väl bara stressad på grund av att det börjar närma sig. Vi har ju kommit igång med allt inför resan på allvar nu. Idag utfärdade vi våra internationella körkort, gick runt till lite olika resebolag för prisförslag och Irma köpte en del tillbehör för att underlätta packningen. Så fort jag och mamma kommer iväg så att jag kan göra samma sak, plus införskaffa mig alla recept och mediciner jag behöver kanske det känns bättre. Jag känner att jag skulle behöva få lite struktur så att jag kan börja förbereda packning och den eventuella ryggsäcken jag ska använda. Imorgon är planerna att ansöka om visum. Det måste vi få godkänt innan vi bokar flyg.

listan

2011-10-15T15:20:00.003+02:00

Det blev en mysig hemmakväll igår med hela familjen. Ost och kex, en prommis till Netto och sedan gurka och dip till Idol. Jag och Malin kröp ganska tidigt ner i min säng, men jag kunde inte sova. Till skillnad från de sju senaste veckorna var inte mitt ben problemet, utan den här gången fylldes jag av någon typ av känslorus och kunde helt enkelt inte slappna av. Saknade A som bara den och kände mig sjukt jävla stressad över att oktober månad snart är slut (liksom den sista tiden i Sverige för några månader). Veckorna med gips har hindrat mig från att göra massor av saker jag hade velat göra innan jag åker, och därför har jag nu bara några veckor på mig eftersom jag vill ha resan bokad ett datum så snart som möjligt. Därför tänkte jag nu skriva en lista över det som ska fixas angående Australien, så att jag kan få lite ro i kroppen. Övrigt får planeras in i kalendern.

- Internationellt körkort
- Passfoto till det internationella körkortet
- Flygbiljetter
- Visum
- Extra minneskort till systemkameran
- Ryggsäck
- Försäkring + försäkringsbevis
- Översätta recept till alla mediciner
- Kontoutdrag
- Tillfällig mobil

upd:

- Kängor
- Handskar
- First Aid Kit/Reseapotek
- Fullmakt (bankkonto+fonder)
- Kopior på allt
- Adapter till eluttagen
- Kroppsnära väska till värdesaker

då kör vi

2011-10-12T15:02:00.005+02:00

klara, färdiga ... gå?

2011-10-12T14:24:00.000+02:00

Det går trögt med min vrist. Jag töjer och stretchar varje dag, flera gånger, men det vill sig inte riktigt. Antagligen är det väl jag som är för otålig. Min allra största önskan just nu är att få ordning på mig själv; ta bort den satans skruven, kasta kryckorna åt skogen, gå ut på en lång och härlig löprunda som jag njöt så av den här tiden förra året, göra vettiga saker om dagarna så jag får någon typ av rutin i livet. Jag vill må sådär otroligt bra. Inte så att humöret plötsligt vacklar och man faller ner i gropen igen. Jag börjar med att slå mig på käften och tvinga mig själv att gå till arbetsförmedlingen, bättre sent än aldrig så att säga. Bäst att ta sig i kragen en gång för alla.

ljuset skingrar mörkret

2011-10-07T14:33:00.000+02:00

Det är helt underbart att ha två ben igen. En skruv som sitter vågrätt mellan vad- och skenbenet för att hålla ihop ledbanden är dock kvar. Det medför att jag inte kan belasta benet för tungt då den kan gå av och skelett bildas mellan benen, vilket inte är positivt. Men jag kan gå! Tyvärr är jag fortfarande beroende av kryckorna eftersom mina ledband är så otroligt stela att foten inte riktigt vill göra som jag vill. Och satan vad min vad stundtals krampar, snacka om ovan att användas. Jag har i alla fall inte mått så här bra på väldans länge, nu kan det bara bli bättre!

nyfödd

2011-10-07T12:04:00.001+02:00

Efter ett 40 minuters långt besök inne i gipsrummet på Mälarsjukhuset och en snabb tur in på apoteket för köp av barnolja kliver jag in i duschen. När jag känner det varma vattnet strila ner längs hela högerbenet börjar jag nästan gråta av lycka.

Före

Efter

insomniac

2011-10-07T03:49:00.001+02:00

Min absoluta favoritsyssla när jag inte kan somna (vilket händer ofta) är att rita. Så here I go, påbörjat ett självporträtt då min fantasi tryter och en bild på mig själv att rita av var ganska lättillgänglig. Dock borde jag verkligen sova. Jag börjar bli förkyld, och sömn är det bästa botemedlet! Dessutom är det bara fyra timmar kvar tills jag ska vakna och käka frulle. Det i sin tur betyder att det snart är fem timmar kvar tills jag är fri.

64 timmar och 6 minuter

2011-10-04T16:53:00.001+02:00

På fredag klockan 9.00. Jag börjar bli så upprymd över det här att jag dessutom börjar bli rädd för det. Rädsla över att bli besviken. Samtidigt har jag nu blivit riktigt taggad att åka så jag har inte riktigt plats för oroskänslor. Vill bara att allt ska vara över så att vi kan få komma iväg någon gång. Men först väntar planering, högskoleprov, förhoppningsvis någon Halloween-fest, kompiskvällar och det allra viktigaste; att få tillbringa så mycket tid som möjligt med Adam så att jag har mycket att leva på på andra sidan jordklotet. Att vara tvungen att vara ifrån honom i sex månader har jag ännu inte riktigt kommit underfund med hur jag ska klara.

lider mot sitt slut

2011-09-29T22:04:00.001+02:00

Dessa fem veckor har varit de längsta fem veckorna i mitt liv, men nu börjar de äntligen lida mot sitt slut. Om en vecka får jag ta bort gipset och påbörja min rehab. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det återstår att se om jag egentligen har det värsta kvar.

laddar upp

2011-09-20T01:17:00.000+02:00

Helgen segstartade med en trist fredag fördriven hemma med familjen i soffan, vilket i och för sig kan vara mysigt, om man nu väljer det själv. Att få lite ensamtid hemma hos en bortrest pappa under lördagen kändes både avslappnande och uppiggande. Jag tror jag behövde det. Den annars så trista söndagen fylldes av kärlek och lycka då jag fick tillbringa den med A. Likaså denna dag har lysts upp av honom, liksom alla andra dagar han fyller mitt liv med sin charm och glädje. Det finns inget bättre.

Efter lite tidsfördrivande surf på nätet har jag varit duktig och alldeles själv kommit på hur man lägger in undertextspår på VLC och ska nu sätta igång Definitely, maybe. Har tandläkartid imorgon klockan 10.10 då jag ska få lära mig hur man använder tandtråd, och därefter gör jag, mamma, mormor och Sanna en utflykt till Lager 157. Natti.

från Rött till Lila

2011-09-18T01:31:00.000+02:00

Gipsbytet i onsdags har nu lett mig in på den fjärde veckan, men att spendera mitt liv på det här sättet börjar verkligen driva mig till vansinne. Seriously. Jag skulle kunna ge vad som helst för att få röra på mig mer än att hoppa på ett ben från mitt rum, några futtiga men ack så jobbiga meter, till vardagsrummet. Att få svettas och uppleva känslan av att ha tagit ut sig riktigt ordentligt efter en lång löprunda, istället för att bli helt slut bara efter att ha mödosamt kämpat sig upp för trappen utan att tappa balansen, känns långt bort. Stillsamheten gör mig rastlös, lättretlig och på dåligt humör. Den kamp man får utföra psykiskt är minsann tusen gånger värre än den fysiska, om man frågar mig.

new

2011-09-02T19:00:00.000+02:00

Happ. Ny blogg, igen. Den är väl huvudsakligen tänkt att användas som reseblogg för att nära och kära ska kunna hålla koll på en när man upptäcker den stora vida världen.